Historiska nedslag som påverkat bebyggelsen i Visby.

3300–2800 f Kr
Lämningar efter stenåldersboplats vid nuvarande Stora Torget. Havsnivå i höjd med S:t Hansgatan.

800-tal
Vikingatida handelsplatser och gravfält anlades vid nuvarande Donners plats, ”Köpvik” (Kopparsvik) samt Gustavsvik.

1100-tal
Handelsförbundet Hansan grundas av tyska köpmän i London.

1100 och 1200-tal
Gotländsk handel och sjöfart får en central roll i östersjöområdet. Visby präglas av ökande tysk inflyttning.

1100-talets mitt
Kruttornet byggs som försvarstorn vid hot från havet.

1200-tal
Ringmuren uppförs. De flesta kyrkor, kloster och packhus byggs under denna period. Vattensystem för rent och smutsigt vatten anläggs under jord. Vattnet leds till hamnen i nuvarande Almedalen.

1250 ca
Byggandet regleras i Visby stadslag

1225
Tyska handelsmän inviger sin kyrka Sankta Maria.

1288
Inbördeskrig. Ringmuren förstärks och blir försvarsmur. Flertalet mark- och sadeltorn tillkommer.

1300-tal
Visbys utrikeshandel minskar och Lübeck blir den ledande handelsorten i Östersjön.

1349
Pesten drabbar Visby.

1361
Valdemar Atterdag intar Visby och hela Gotland blir danskt.

1400-tal
Visborgs slott anläggs av Tyska orden. Visby hamn flyttas söderut från Almedalen.

1525
En lybsk här stormar Visby genom bräsch i norra muren. Staden plundras, kloster och kyrkor bränns.

1645
Gotland blir svenskt.

1679
Visborgs slott totalförstörs under en period av dansk ockupation.

1710
Pesten härjar i Visby.

1720
Nordiska krigen tar slut. Visby får åter rättigheter att bedriva handelssjöfart.

1722
Brand i kvarteret Borgen, ett 20-tal fastigheter brinner ned.

1740-tal
Staden får ett uppsving med inflyttning av folk med anknytning till sjöfart och krigsmakt.

1785
Husklassifikation utförs i Visby. Fastigheter och byggnader beskrivs.

1805
Kungl. Maj:t beslutar skydda Visby ringmur och ruiner.

1818
En lokal byggnadsordning tas fram som reglerar byggandet i Visby innerstad.

1827
Gotland drabbas av två års missväxt på grund av ihållande torka.

1842
Nya hamnen anläggs.

1840-tal
Första bebyggelsen utanför murarna.

1855
De Badande Wännernas botaniska trädgård anläggs.

1859
Läroverket (numera S:t Hansskolan) uppförs, ritad av FW Scholander.

1866
Den första ångbåten avgår mellan Visby och det svenska fastlandet med reguljära turer.

1874
Förbud mot att hålla kreatur innanför murarna.

1876
En byggnadsstadga tas fram och en byggnadsnämnd tillsätts.

1878
Järnvägen anläggs med station strax utanför Söderport. Adelsgatan utvecklas till affärsgata.

1883
Visby får sin första telefonförbindelse med fastlandet.

1898
Beslut om ett fullständigt avloppsledningsnät fattades i stadsfullmäktige, att utföras under en 3-årsperiod.

1904
Elverk etableras och gatorna får elektrisk belysning.

1920-tal
Huvuddelen av Visbys gator stenläggs.

1925
Ledningar som förser staden med vatten grävs ned i gatan.

1930-tal
Bilismen ökar och börjar prägla stadens gator.

1957
Parken Almedalen börjar anläggas.

1960-tal
Östercentrum anläggs och flyttar handelns tyngdpunkt utanför murarna. 1963 En saneringskommitté bildas som ska verka för förbättrade boendeförhållanden.

1964
Gatorna enkelriktas för att minska trafiken.

1970
Rivningen av kvarteret Östertull skapar debatt.

1971
Kommunsammanslagningen skapar behov av nya kontorslokaler.

1975
Europeiska Byggnadsvårdsåret. Visby innerstad ingår som pilotprojekt. Svenska byggnadsvårdsföreningen bildas.

1987
Bilförbud införs i innerstaden sommartid.

1990-tal
Stora summor satsas på restaureringsarbeten som en del i arbetsmarknadspolitiken.

1995
Visby innerstad upptas på Unescos världsarvslista.

1998
Högskolan på Gotland etablerar sig i den gamla maltfabriken.

2002
Bilfri Adelsgata året runt.

2003
Almedalsbiblioteket invigs

2007
Kongresshallen invigs och flera nya hotell etableras i innerstaden

2010
Kommunens förvaltningar och länsstyrelsen flyttar sin verksamhet från innerstaden till Visborgsslätt.